Vad krävs av en huvudstad?

Fler världs(tecken-)språk i undervisningen, Ett gymnasieprogram där undervisningen är på teckenspråk som även hörande kan söka, ett nytt riksgymnasium för språkstörda. Vad är framtiden för Örebro som teckenspråkig huvudstad för Europa. Kommer det hända något i verkligheten eller är allt bara tomma ord?

Örebro har utropat sig som Europas teckenspråkiga huvudstad, men vad innebär det egentligen? 

Likt många andra har är även jag varit fundersam, vad menas egentligen? För utnämningen kan vid första anblick uppfattas vara ett beslut grundat endast på att Örebro har en stor andel teckenspråkiga invånare. Men räcker det för att kalla sig en europeisk huvudstad? Idag finns nämligen inte så värst många konkreta saker att peka på som skäl till att Örebro är en teckenspråkig huvudstad. Det är ganska svårt att se något som utmärker Örebro bland de övriga städerna i Europa som också har hög andel teckenspråkiga.
Att de politikerna som tog beslutet lider av brist på kunskap kring dessa frågor är för många ganska slående. Hur har de kunnat avgöra att Örebro ligger i framkant, vad har de vet som vi andra inte vet? Jag tror att det var ett väldigt underligt beslut. Främst eftersom som det inte förankrats, det kom som en överraskning för många. Varken partierna själva, befolkningen i Örebro eller dövrörelsen har drivit på frågan, alla sitter som stora frågetecken. "Vad innebär det här?"

Ett kaxigt utropande eller ett rop på hjälp?

Är utnämningen någon slags klapp på det egna huvudet, ett försök att berömma sig själva? Är vi så himla duktiga som har många teckenspråkiga  vår stad, är det vad det handlar om? Nej, jag tror faktiskt att det är ett rop på hjälp. 
Det låter inte alls som ett "Snälla hjälp oss!" tänker ni. Men ett så kaxigt utnämnande kan inte vara något annat tänker jag. Det finns städer här i Sverige såväl som ute i Europa som kommit mycket längre och faktiskt förtjänar titeln mer än Örebro. I andra städer i Sverige finns det teckenspråkiga medborgarkontor (i Göteborg)), teckenspråkstolkade kommunfullmäktige (På Gotland) mm. Örebro har inget, men ska alltså vara ledande. Övriga Europa vill jag knappt gå in på..

Men gjort är gjort. Att sitta och diskutera kring vilket konstigt beslut det var känns inte alls så framtidsinriktat. Det viktiga nu är att vi måste se till att utnämnandet, och de åttaganden som kommunen gjorde, fylls med betydelse och konkreta förändringar. Det är lätt att irritera sig på okunniga politiker som tar beslut helt utan förvarning. Beslut som till synes är ytliga. 
Men om vi nu tänker oss att det är ett rop på hjälp, ett uttryck för en bred politisk vilja att göra förändringar, så finns det mycket vi kan göra! Jag tror det är viktigt att inte se kommunen som ett ställe där man klagar när man inte är nöjd. Det är minst lika viktigt att vi alla delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Genom att samarbeta kan vi bygga ett samhälle där alla får plats. Genom att berätta vad det för oss betyder att vara en teckenspråkshuvudstad kan vi se till att dessa förändringar sker.

Hur blir Örebro en metropol för Europas teckenspråkiga?

Under MR-dagarna var jag på seminariet på ämnet; Örebro - Europas teckenspråkiga huvudstad. Där ställdes en fråga som verkligen fastnat i mig och som nog trots allt är en av de frågor som kan skapa riktigt förändring. Hur blir Örebro en metropol för döva och teckenspråksanvändare? För det som en teckenspråkig huvudstad har att erbjuda bör locka hit nyfikna som vill ta del av det vi har, så resonerade Sangeeta Bagga-Gupta som deltog i panelen. (Hon är förövrigt professor i pedagogik vid Örebro Universitet och har varit gäst proffessor i Deaf Studies vid Galludet University i USA.)

Hon pratade om att det var viktigt att börja prata om teckenspråket som en förenande faktor, istället för att fokusera på våra audiologiska förutsättningar. Att det viktiga kanske inte alls är om vi är döva eller hörande. Istället för att sorteras efter hur mycket vi hör vill hon istället väcka tanken att teckenspråk borde vara i centrum. Att det är teckenspråkiga vi bör tala om.

Borde vi exempelvis inte ge döva och de hörande som är intresserade av teckenspråk möjligheten att gå tillsammans i skolan menade hon. I Örebro finns många hörande som redan kan eller vill kunna teckenspråk. Ofta finns dock inte chansen att läsa det i skolan mer än individuellt val, men i en teckenspråkshuvudstad bör kanske även teckenspråket erbjudas dem?

Att locka hit teckenspråkiga från Europa och resten av världen måste vara en annan del i innebörden att vara en europeisk huvudstad, borde det inte? En huvudstad bör ha en stark dragningskraft och ligga långt framme i frågor rörande teckenspråk. 

Varför inte våra skolor (RGD, RGH) lär ut världsspråk såsom amerikanskt teckenspråk är en viktig fråga i sammanhanget. Inte bara skulle det kunna vara en sådan sak som skapar dragningskraft, världen är global och att kunnat möta världen blir allt viktigare för våra ungdomar. 

Det är nu som vi måste börja diskutera de här frågorna. 

Kanske har jag helt galna ideer, är en såndär hörande som inte fattar grejen, eller så kanske du tycker att jag  är något vettigt på spåret. Allt det här är inga lätta frågor, vem är teckenspråket till för, vilka effekter får olika beslut osv. Därför tror jag det är viktigt att vi är många som funderar tillsammans kring vad det innebär att Örebro är en teckenspråkig huvudstad.

Jag har en rad funderingar som jag vill bolla för jag behöver respons för att kunna ta bra beslut. Sedan valet sitter jag numera med i kommunfullmäktige i Örebro och jag har en ambition att sitta med i Gymnasienämnden som styr RGD och RGH. Jag vill nämligen hjälpa till att göra Örebro till en riktig huvudstad för teckenspråk.


Frågor om riksgymnasierna:
- Hur vore det att ha försök med integrerade klasser med både döva och hörande, där undervisningsspråket är teckenspråk? Vore det helt galet och helt omöjligt att lyckas få en bra undervisning genom att blanda? Om det blir möjligt för hörande från hela Sverige att söka till ett program på teckenspråk. Exempelvis finns det många gymnasieskolor som erbjuder utbildningar på engelska, kan det funka även på teckenspråk?

- Borde RGD och RGH erbjuda amerikanskt teckenspråk och andra världsspråk? Vad behöver våra unga med sig när de ska möta världen? Skolans främsta uppgift är att förbereda människor på framtiden, hur gör vi för att undervisningen ska möta de krav som kommer att ställas på eleverna när de ska ut i världen?

- Har Förbundet DHB  rätt som driver att ett tredje riksgymnasium bör inrättas, ett för språkstörda ungdomar? Detta då de språkstörda ungdomar som vill gå gymnasiet ofta får gå på RGH, men att de där inte får den hjälp de behöver. Det gör ibland att undervisningen på RGH har svårt att nå upp till en bra kvalitet då det finns många olika intressen och behov. Är det något vi bör kolla närmre på?


Jag tror att politikerna har ropat på hjälp, nu behöver ni hjälpa till med er kunskap och syn på dessa frågor. För att bra beslut ska kunna tas behöver de som har kunskap och erfarenheter dela med sig!

Kommentarer till inlägget

  1. MarySaintMary skrev den 24 november 2010 kl. 17.21: Gravatar

    "Varken partierna själva, befolkningen i Örebro eller dövrörelsen har drivit på frågan, alla sitter som stora frågetecken." - Men vem är det som har bestämt det då?

    "- Hur vore det att ha försök med integrerade klasser med både döva och hörande, där undervisningsspråket är teckenspråk?" - Spontant säger jag att det inte skulle funka, med mindre än väldigt stränga inträdesprov i teckenspråk för de hörande eleverna. Det vore väldigt väldigt dumt att sänka nivån och tempot i undervisningen. Det känns som att de döva eleverna skulle drabbas. Dessutom misstänker jag att RGD är väldigt resurskrävande i och med att de har så små klasser, så förmodligen skulle det kosta för mycket om alla som ville skulle få gå där.

  2. Niclas skrev den 24 november 2010 kl. 20.26: Gravatar

    Såklart är det partierna i fullmäktige som beslutat, men inget parti har pratat om det med sina medlemmar. Det är ett beslut som kommer helt från fullmäktigesalen, det blir ju lite underligt.

    Jag tror du förmodligen har ganska rätt. Att det är svårt att blanda de som hela livet använt sig av tsp med någon som bara har skol tsp. Men kanske skulle det kunna vara något som erbjuds CODA och SODA. Eller så kanske det helt enkelt bara ska vara den vanliga gymnasieskolan som erbjuder ett program med fördjupningskurser i tsp osv.

    Min tanke är att en försöksverksamhet inte får ta resurser från den ordinarie utbildningen på RGD. Ingen ska påverkas negativt eller mot sin vilja. Dvs bli tvingad att gå i en integrerad klass, eller bli av med lärarresurser.

  3. Petra skrev den 1 december 2010 kl. 17.27: Gravatar

    - Hur vore det att ha försök med integrerade klasser med både döva och hörande, där undervisningsspråket är teckenspråk? Vore det helt galet och helt omöjligt att lyckas få en bra undervisning genom att blanda? Om det blir möjligt för hörande från hela Sverige att söka till ett program på teckenspråk. Exempelvis finns det många gymnasieskolor som erbjuder utbildningar på engelska, kan det funka även på teckenspråk?

    Jag tror tyvärr inte det kommer att fungera. Det är som att integrera döva och hörande i en klassrum där de talar svenska. Teckenspråk är för andra ett C-språk. Teckenspråk är dövas modersmål. Men jag tror att det skulle kunna fungera i t.ex. idrottslektioner, praktiska ämnen men inte i vanliga teoretiska lektioner. Men kanske är framtiden en teckenspråkig friskola, då i sådana fall tror jag på blandade klasser men då ska alla kunna teckenspråk flytande. Så är det ju inte idag, skulle man blanda hörande och döva i en klass så hänger hörande inte med för deras teckenspråk är då inte tillräckligt. Men med en teckenspråkig friskola, så finns det ju krav att alla ska prata/använda teckenspråk vid alla tillfällen och då tror jag att det skulle kunna fungera.

    - Borde RGD och RGH erbjuda amerikanskt teckenspråk och andra världsspråk? Vad behöver våra unga med sig när de ska möta världen? Skolans främsta uppgift är att förbereda människor på framtiden, hur gör vi för att undervisningen ska möta de krav som kommer att ställas på eleverna när de ska ut i världen?

    Ja, absolut! Internationella teckenspråkiga utbyten behövs hos döva, och hos andra teckenspråkiga hörande, för att skapa en större förståelse för världens döva och teckenspråk. Och dessutom för att hörande får möjlighet att lära sig andra talade språk i skolan, genom att det nästan alltid finns lärare som kan franska, spanska, tyska osv. Döva ges inte samma möjlighet och får istället lärare som inte kan teckenspråk och har tolk med sig under undervisning, eller lärare som försöker använda teckenspråk men som inte kan tillräckligt mycket. Genom att ha undervisning i andra världs teckenspråk, får eleverna lära sig nya språk på sina förutsättningar.

    - Har Förbundet DHB rätt som driver att ett tredje riksgymnasium bör inrättas, ett för språkstörda ungdomar? Detta då de språkstörda ungdomar som vill gå gymnasiet ofta får gå på RGH, men att de där inte får den hjälp de behöver. Det gör ibland att undervisningen på RGH har svårt att nå upp till en bra kvalitet då det finns många olika intressen och behov. Är det något vi bör kolla närmre på?

    Jag har inte riktigt tänkt på det, men det kan ju vara intressant att kolla närmare på.

  4. Niclas skrev den 1 december 2010 kl. 20.40: Gravatar

    Hej Petra!

    Jag tror att du har ganska så mycket rätt när jag tänker efter. Fast å andra sidan finns det inget som hindrar kommunen att starta ett program med teckenspråk på gymnasiet för hörande. Det är ju inte bara friskolor som kan göra spännande saker.

    Min tanke med integrerade klasser var främst att ge CODA och SODA chansen att få använda sitt tsp, och då är det ju viktigt att alla kan kommunicera ordentligt på tsp. Annars tror jag det bara blir dåligt för alla. Frågan är om det finns något behov, eller intresse av sådana klasser.

Lämna en kommentar