Tidigare betyg är inte vägen till mer kunskap

Tråkigt att S har lagt sig för Björklund och Alliansregeringens betygspolitik. Eller ja, skolpolitik. För den enda skolpolitik de har verkar vara om just betyg.

Kunskap står inte i fokus i Björklunds skola. 

Extra tydligt blir det om vi kollar närmre på det nya förslaget till betygssystem. Fem betygssteg men det finns bara kriterier för vilken kunskap som krävs för tre av dem. Med andra ord är betygsstegen i sig viktigare än kunskapen som ska krävas.

Björklund har flera gånger gått till val på att motverka flumskolan, men om något så är det flummigt att ha betygsteg utan att ha bestämt vilka mål och kriterier som eleverna ska uppfylla för att få dem. Hur bidrar det till tydlighet eller kunskap?

Sen ska vi också komma ihåg att allt fler får bättre betyg medan de klarar sig sämre i internationella jämförelser. Betygen och kunskap verkar inte riktigt hänga ihop.


Tidigare betyg är inte vägen till mer kunskap

Socialdemokraterna har börjat närma sig Folkpartiet och Alliansregeringen i förhandlingarna om att sänka betygsåldern. Alliansen vill ha från sexan och Socialdemokraterna från sjuan. Det finns alltså en stor risk att de kommer lyckas överbrygga den lilla skillnaden. 

Men Miljöpartiet och Vänsterpartiet gick ju med på betyg från sjuan i de rödgröna överenskommelserna inför valet? Jo det är sant, men det är för att betyg inte är så intressant egentligen. Det var ett sätt att försöka göra Socialdemokraterna lite glada. Det viktiga i den rödgröna skolpolitiken var att införa skriftliga omdömen i grundskolan. Det är där vi kan hitta framtiden för en kreativ och kunskapsrik skola.Problemet är att Socialdemokraterna med stor sannolikhet kommer lägga sig platt för Alliansen utan att skriftliga omdömen ens kommer på tal.


Skolpolitik är mer än betyg

Det viktiga i skolan är inte att få bokstäver på ett papper. Men tyvärr går vi allt mer mot en skola där betyget inte längre är ett verktyg utan ett mål i sig. I skolan är det kunskapen som borde vara i centrum inte ett betyg. Den utveckling vi ser nu är något som skolpolitiker på allvar bör se som ett problem. Vad händer om vi en dag glömt att skolan handlar om just kunskap?


Det som behövs för att stödja eleverna är tydlighet.

(Något som ett betygsystem med fem steg men bara tre kriterier inte kan ge) Det är här som skriftliga omdömen kan få en viktig roll. Det är ett sätt att främja dialog mellan lärare och elever med fokus på elevens kunskapsutveckling. Istället för att sätta en bokstav eller siffra på elevens prestation så blir skriftliga omdömen ett sätt att prata om elevens starka sidor och vad eleven behöver fokusera på. 

Betygssnack har vi alla haft, ofta genom att läraren muntligt går igenom vad vi ska jobba mer med. Men tänk vilken tydlighet det skulle bli om läraren samtidigt skrev ner allt detta i ett omdöme. Med samtalet på papper gynnar det oss glömska elever, och för lärare som ändrar sig efter ett halvår blir det ett sätt att hålla sig vid sina ord. Tydlighet helt enkelt.


Idag går jag på en folkhögskola.

Flum säger ni, för de använder sig ju inte ens av betyg. Otroligt lärorikt och tydligt säger jag som har tät och bra återkoppling med mina lärare. Med mina prestationer väl dokumenterade på ett sätt där jag förstår vart jag ligger idag, vad jag gör bra och vad jag behöver utveckla så känner jag inget annat än trygghet och en kunskapstörst. Tänk om fler fick uppleva den, och tidigare.


Att gå från betygsskolan till kunskapsskolan är en del i en skola för framtiden. Att ge eleverna inflytande, makt och respekt är en annan viktig del som jag får ta en annan dag.

Jag håller med Björklund

..att det behövs fler vuxna i skolan som inte är lärare. 

Men jag skriver inte under på att "föräldrar till stökiga elever ska tvingas sitta med på lektioner".

Sedan länge har jag haft uppfattningen att det behövs fler vuxna i skolan som inte betygssätter elever. Folkpartiets partiledare Jan Björklund verkar också se behovet men hittar på helt orimliga politiska förslag. Det som behövs i skolan är fler vuxna förebilder som inte bedömer elever. Att ha en dit tvingad förälder är knappast något som kommer hjälpa någon.


Det som behövs är fler fritidspedagoger, en utökad skolhälsovård som på riktigt är en resurs för elever, vilket varit en stor brist i svenska skolan sedan 90-talskrisen då det drogs ner enormt på skolan. Björklund låtsas som detta inte alls påverkat skolan och eleverna, utan att det är elever som vill spela allan. (tror en numera säger "cool"). Lite credd ska han förstås ha för att nu äntligen lovat satsningar på skolhälsovården. Forskning visar att unga i Sverige mår otroligt dåligt och det är något politiken måste ta på allvar.


Björklund säger även "Man kan faktiskt inte avsäga sig sitt föräldraansvar" men han har effektiv lyckas avsäga skolan sitt ansvar för att hjälpa elever under mandatperioden som gått. Vad skolan har för ansvar gentemot eleven är inget som björklund pratar om, istället pratar han om elevens ansvar, och nu föräldrarnas. 

Det är dags att modernisera svensk skolpolitik. Vi behöver en skolpolitik som ser eleverna som kunniga individer som behöver stöd från vuxna för att utveckla sitt lärande. Detta istället för en skolpolitik som svartmålar unga som okunniga och jobbiga elever som gör livet svårt för lärare.


Sverige behöver en skolpolitik som satsar på att ge eleverna mer att säga till om genom att utöka elevdemokratin, för att ge eleverna rätt som viktiga aktörer i skolan, inte endast rollen som passiva mottagare av kunskap. Det är viktigt att barn och unga får vara med och ha inflytande över sin egen situation, även skolan!


Lärartätheten är det riktiga problemet och det är dags att vi gör upp med det stora problemet som skolan ärvt från 90-tals krisen. Jag är övertygad om att stora elevgrupper och få lärare är ett större problem än mobiler i skolan eller att människor har slöja eller burka. 

Jag vill se en skolpolitik som tar tag i de riktiga problemen.

 

PS. Björklund har ju i förra veckan gått ut och lanserat sin ide om att skolk ska in i betyget. Men han lyckas inte förklara varför skolk ska finnas med i just betyget. Kuniri skriver en mycket bra analys om detta och Björklunds retorik i övrigt.