Ett stängt Europa och när poliser blir terrorister

Efter ett biobesök i den kommunala biografen i staden, på skolbiovisning, då filmen Welcome visades fick jag en stark vilja att skriva lite om asyl- och migrationsfrågor. Framförallt om EUs vidriga flyktingpolitik.

För den oinvigde handlar filmen om en 17-årig pojke som flyr från Irak och som lyckas ta sig genom Europa till Frankrike. Han försöker sedan ta sig den sista biten till England. Filmen visar hur Franska myndigheter gör allt för att göra livet surt för de illegala flyktingar, och de fransmän som visar medmänsklighet. Filmen fick mig att reflektera kring vad det är våldsmonopolet i de Europeiska staterna egentligen används till. 

Jag mindes artikeln jag läst i Sydsvenskan i om Greklands problem med illegala migranter. Grekland har den senaste tiden drabbats av "extraordinära flyktingströmmar" som de grekiska myndigheterna inte klarar av. Lösningen på dessa stora flyktingströmmar, som vi får anta är resultat av de krig som förs i Irak och Afghanistan som många europeiska länder har en hand i, är att vi gemensamt skickar poliser och annan personal för att stoppa dessa flyktingströmmar. 

I EU finns nämligen FRONTEX (eller om du inte vill läsa fikonspråk)som är en EU-myndighet som finns för att bevaka EUs gränser mot omvärlden. Genom överenskommelserna i EU kommer vi, Sverige, tillsammans med andra europeiska länder skicka poliser för att stoppa människor, som flyr undan krig, att komma in i EU. 

Genom regelverk, lagar och överenskommelser blir våra poliser till terrorister. Det blir de som med båtar, helikoptrar och vapen jagar och förföljer de som haft olyckan att födas på fel plats där det blivit krig och elände. Förfölja de som borde fått nog av allt detta för en livstid. För många av oss är det svårt att sätta sig in i den situation som många flyktingar befinner sig i. Att förutom att vara på flykt undan tortyr, förföljelse och krig även behöva fly undan västvärldens gränsvakter, motorbåtar, polishundar och helikoptrar. 

I Sydsvenskans artikeln kan vi läsa att en första grupp från det som kallas RABIT (Rapid Border Intervention Teams, som det fina namnet står för) ska " överlägga med grekiska myndigheter och ta reda på vilken slags utländsk expertis och teknik som behövs." Vad teknik och expertis i detta sammanhang betyder vore intressant att få i klartext. Det handlar knappast om ansträngningar för att ge ett gott och humant mottagande till dessa migranter. Utan i stor sannolikhet sådant som ska hindrar människor att komma in i EU, vilket (gud förbjude) skulle ge dem rätten att söka Asyl. Risken är ju att de då får stanna.

Det är fruktansvärt hur mycket möda som läggs på att med vapen försvara Europa från fattiga, svältande och krigsdrabbade människor från Afrika och Mellanöstern. Det är som om medmänskligheten är helt bortblåst från korridorerna i EU-parlamentet.

Det värsta är kanske hur det sker just nu, men att det i media framstår som ytterst oskyldigt, nästan som att det handlar om att hjälpa människor. Jag fattar inte ens hur rubriksättarna kan använda ordet "hjälpa" i rubriker som beskriver Sveriges deltagande i dessa avskyvärda affärer.