SECO slår undan benen på elevråden

Idag skriver SECO (Sveriges Elevråds Centralorganisation)s ordförande Samir el-Sabini i ETC Örebro om elevers inflytande i skola. Men det är en fruktansvärt lustig läsning och jag delar verkligen inte SECOs perspektiv på elevinflytande.

Artikeln inleds med att organisationen applåderar utbildningsminister Björklunds beslut att ta bort möjligheten för kommuner och skolor att prova på att ha en skolstyrelse med elevmajoritet. Det förelåg aldrig ett tvång hos kommuner att ha detta utan öppnade upp möjligheten att testa om det var gynnsamt för skolan. 

"Elever vill inte påverka skolan"

SECOs utgångspunkt i sitt motstånd till lokala skolstyrelser med elevmajoritet grundas alltså i följande citat direkt från debattartikeln: "Nästan alla elever vill ha inflytande över sin skolgång, väldigt få vill ha det över hela skolan."

Det är en analys som jag inte är färdig att skriva under på. Det är nästan, lite hårt draget, som att avfärda att människor i länder med lång tradition av icke-demokratiska styrelseskick inte är intresserade av demokrati. Från min synvinkel handlar det om att många inte upplevt alternativet och därmed inte gör ett aktivt val. De barn och unga som jag träffar genom min politiska gärning  som politiker och aktiv i en rad organisationer är att de vill påverka men saknar verktyg. Vid en första anblick har de gett upp hoppet om att kunna påverka, de säger att de inte bryr sig, men när de sedan fattar att deras röst är viktig ropar de efter bättre möjligheter och makt att påverka. SECO slår undan benen på alla dessa kämpar när de påstår sig ha svaret på vad alla elever vill ha.

Påverka skolgång men inte skolan?!

Logiken i att elever ska kunna påverka skolgången utan att påverka skolan går inte heller ihop för mig. Om elever inte har makt och inflytande att påverka hela skolan begränsas möjligheterna att få reellt inflytande över sin skolgång. 

Så sent som idag satt jag med elever på en nedläggningshotad skola där flera politiker vill sprida ut skolans program på andra skolor. När eleverna inte fått makt eller ens chans att påverka skolan eller processen om hur programmen ska fördelas tappar de möjlighet att påverka sin skolgång de kommande åren, som mycket väl skulle kunna bli på en helt annan skola. 

För mig som politiker är elevernas synpunkter extremt viktiga, och de har rätt att vara med att påverka besluten som tas.

"Elever ska bli lyssnade till men kompetenta skolledare ska ta besluten"

Av anledningen jag skriver om ovan så delar jag inte heller SECOs syn på hur beslut ska tas i skolan. I debattartikeln står det även: "Skolans ledning ska skapa en trygghet för eleverna som gör att alla åsikter blir lyssnade till och att alla elever behandlas med respekt men de administrativa besluten bör i slutändan fattas av en kompetent och rättvis skolledare eller lärare." 

Självfallet delar jag synen på att skolan ska vara en trygg plats, att skolan ska lyssna till elevernas ideer. Men det låter fruktansvärt mycket som att SECO tycker att skolledningen gott kan jobba med att måla upp en bild och en känsla hos eleverna att de lyssnar, men att de sedan kan ta sina "kompetenta" beslut lite som de vill i sina stängda rum. Och sedan gärna kalla det elevinflytande.

Jag ska inte vara så hård. Det var kanske dumt skrivet. Men för att förbättra skolan är eleverna den främsta resursen i förändringen. Helt enkelt för att skolans ledning ska kunna skapa en trygg skola så behövs eleverna, och de behöver ha makt och inflytande över hur deras deltagande i arbetet ska se ut. Det räcker inte med att vi hoppas att skolledningen är god och att lärarna är bra och vill lyssna. Eleverna måste ha rättigheter och makt vid de tillfällen som intresset hos skolans vuxna skiljer sig mot elevernas. 

Elever behöver autonomi!

Däremot delar jag SECOs syn på att eleverna behöver autonomi när de organiserar sig. De ska själva kunna välja vad de ska prioritera och jobba med, och inte åläggas uppdrag från skolledningen. Men från mitt perspektiv är det möjligt inom skolans organisation som ett elevråd. SECO förespråkar nämligen fria organisationer, "elevkårer", utanför skolans väggar så att skolledningen inte kan styra eleverna. De väljer att likställa dessa elevkårerna med fackförbund. 

Till skillnad från medlemmar i facket saknar unga en inkomst att betala medlemsavgifter med. Det är en anledning till att jag tror mer på elevråd som finns inom skolans organisation, då jag anser att det är viktigt att elevråden får god finansiering genom fria resurser av skolan. Jag ser helt enkelt inte behovet av att bryta ut vartenda elevråd för att istället skapa elevkårer.

Tjänar på att höra till kommunen

En annan aspekt är att det elevråden kan tjäna på att finnas inom skolans väggar genom att de bjuds in till att vara del av en kommunens arbete. Exempelvis har vi i Örebro under flera år arrangerat sk gymnasiefullmäktige där elevråden setts som en del av den kommunala organisationen och kunnat lämna förslag direkt till kommunfullmäktige. 

Jag har förövrigt noterat en liknande tendens såsom hos SECO inom Sveriges Ungdomsråd där de vill avveckla alla ungdomsråd som finns inom den kommunala apparaten till fördel för ideella organisationer. Hur ungas inflytande ökas genom att slita bort unga från där makten finns har jag svårt att se. Jag ser det som djupt kontraproduktivt.

Så slutsatsen är att jag delar SECOs syn på att unga och elever ska kunna bestämma vad de vill jobba med att påverka gentemot skolan. Men tycker till skillnad från SECO att eleverna ska få sitta med vid bordet när besluten tas. De ska ha makt och rätten att påverka hur processerna sker inom skolan så att skolledningen på allvar kan ta del av elevernas kompetenser. För det är inte bara vuxna som har kompetens.

Nu minns jag även Almedalsveckan för några år sedan då Samir el-Sabini, ordförande för SECO ställer sig upp och säger att elevskyddsombud borde avskaffas. Att sedan jämföra sig med fackförbund är inte trovärdigt.


För kännedom vill jag påpeka att jag förr varit medlem i Sveriges Elevråd - SVEA och fått min bildning som elevrådare där. Perspektiven organisationerna emellan skiljer sig stundtals milslångt. 



Lämna en kommentar

En blogg länkar hit

  1. 2012-01-22 från Hen: pojk- och flickled? « Välkommen till verkligheten.