Avhoppet i gymnasienämnden inte överraskande

Idag kom beskedet att en Kristdemokrat i Gymnasienämnden kommer vägra att stödja majoritetens förslag om stor neddragning på Wadköpings Utbildningscenter. Miljöpartiet har varnat för att det är svårt att hålla jämna steg med majoriteten som inte haft en process kring de stora neddragningarna på WUC.

- Att en ledamot från majoriteten hoppar av beslutet visar ju tydligt att det saknats en process, säger Niclas Persson. Vi i oppositionen har varnat för att varken vi eller elever och lärare ute på skolorna hänger med i hur majoriteten resonerar, nu syns det i de egna leden.

Miljöpartiet har sedan beslutet att bevara Rudbecksskolan varit öppna för att ta ett större ansvar för skolan och hitta gemensamma lösningar där ingen skola behöver läggas ned. Thomas Esbjörnsson (S), ordförande för programnämnden lovade i våras i direktsänd radio att ingen skola skulle läggas ned.

- Vi tog det som positiva signaler från Socialdemokraterna och försökte vara konstruktiva och långsiktiga. Vi påminde dem därför om behovet av en ordentlig utredning kring gymnasieskolan redan i våras, säger Niclas Persson. Detta för att vi skulle kunna komma varandra närmre i skolfrågorna, men de var inte intresserade av något långsiktigt samarbete utan ville bara rädda Rudbeck utan att ta ansvar för hela gymnasieskolan.

Miljöpartiet hoppas nu att majoriteten ska öppna upp processen och ta fram underlag så att nämnden kan hitta den bästa vägen framåt med ordentlig fakta. Vår förhoppning är att majoriteten framöver kan visa sig öppna för olika alternativ.

För mer information, kontakta gärna (tillgänglig på telefon hela dagen):

Niclas Persson 073-841 72 63

Ledamot i Gymnasienämnden



Miljöpartiet: alla skolor kan få finnas kvar

Miljöpartiets pressmeddelande som skickades ut efter mötet om gymnasieskolan som majoriteten bjudit in till:

Gymnasieskolan i Örebro har under en lång tid fått leva med olika besked och en oviss framtid. Miljöpartiet deltog i dagens möte anordnat av majoriteten i syfte att konstruktivt och förutsättningslöst försöka hitta nya lösningar. Det innebär att en ny bred utredning initieras där alla aspekter av gymnasieskolans framtid tittas på. Det avvisades av majoriteten som inte visade någon vilja att göra en sådan utredning innan man fattar beslut om att lämna några av stadens bästa skollokaler.

-         Det var väntat att vi inte skulle kunna komma överrens. Vi erbjöd då att istället diskutera hur en utökad dialog mot skolorna kan skapas, där gymnasiefullmäktige utvecklas och där lärare ges möjlighet att samverka mellan skolorna, säger Niclas Persson. Elever och lärares inflytande över den kommunala gymnasieskolan är viktigt för kvaliteten, och särskilt viktigt nu när det är så rörigt för att inte skolor ska ställas mot varandra.

Eftersom vi vet att elevunderlaget kommer att gå upp igen inom bara några år, menar Miljöpartiet att det här är ett oerhört kortsiktigt sätt att behandla elever och lärare på. Istället för nedläggningar tror vi att det går att anpassa lokalerna under några år. Därför behövs det en plan för framtidens gymnasieskola.

-         Vi menar att man måste börja från början. Vi tror nämligen inte att några skolor alls behöver läggas ner och har därför budgeterat så att alla skolor i Örebro kan finnas kvar, säger Helena Bosved. Det är heller inte önskvärt med skolor som blir större och större, där elever inte blir sedda.

För mer information, kontakta gärna:

 

Niclas Persson, ledamot i Gymnasienämnden (MP)                                073-841 72 63

Helena Bosved, ersättare i Gymnasienämnden (MP)                               076-551 43 38

I Media: Skolbesparingar kan avgöras idag - Sveriges Radio | Nu bjuder S in till möte om Örebros gymnasieskolor - NA

Andra om gymnasieskolan: Staffan Werme(FP) | Maria Haglund (M) | Kent Persson (M)

Esbjörnsson stänger ute fritidspolitiker

Thomas Esbjörnsson har bjudit in oppositionen till samtal om gymnasieskolan skriver NA. Det åter ju fantastiskt bra. Fast det är samtidigt väldigt lustigt. Jag tycker att vi ganska ofta träffas och pratar om gymnasieskolan i gymnasienämnden. Fast denna gången är det ju inte jag som sitter i både programnämnden och gymnasienämnden som bjudits in. Mötet Esbjörnsson bjudit in till fick jag veta genom mina kommunalråd - som fått inbjudan istället.

Fritidspolitiker stängs ute

När kommunalråd bjuder in andra kommunalråd till möten på rådhuset stängs vi fritidspolitiker ute. Trots att det är vi som sitter i nämnderna som hanterar frågorna och som är insatta. Det är ganska problematiskt.

Jag har stort förtroende till mina kommunalråd, men även de är människor och har väldigt mycket att göra i sina egna nämnder. Helt plötsligt ska de ta på sig mer arbete och sätta sig in i gymnasienämndens arbete också. Frågan är då varför vi ens har en gymnasienämnd om beslutet ska tas någon annanstans.

Erbjuds ingen ersättning för mötet

Som ansvarig för skolpolitiken i Miljöpartiet, och som fritidspolitiker tycker jag det är ytterst svårt när det inte är möjligt att följa med där besluten tas. Såklart kan jag gå på mötet som representant för mitt parti, men om jag förstått det rätt utgår inget arvode för det extra möte som Esbjörnsson kallat till. Det är varken ett riktigt gymnasienämndsmöte eller programnämndsmöte.

Jag ska alltså gå dit mitt på dagen utan att veta om jag får ersättning medan Esbjörnsson gör det som heltidsjobb med en rätt bra lön som kommunalråd. Eftersom jag måste planera mitt liv med en annan verklighet än att bara klara mig som politiker, blir mötet otillgängligt.

Dialogen varken smart eller juste

Jag uppfattar det åtminstone som varken smart eller juste av majoriteten att jobba på detta sätt. Det kommer vara svårare att få bra samtal med oppositionen och det är inte riktigt rättvist mot oppositionspartierna när man söker upp helt andra politiker än de som är insatta i frågorna. Kanske framförallt då fritidspolitiker måste ta ett ännu större ansvar på sin obetalda fritid för att möta sina kommunalråd och sätta dem in i allt som händer i sin nämnd.

Symptomatiskt för WUC-karusellen

Det ska sägas att såhär har hela karusellen med WUC och Virginska hanterats. Information har inte nåt ut till oss ansvariga politiker i oppositionen. Majoriteten går ut och berättar sina planer ute på skolorna, men vi politiker i oppositionen får i medierna läsa att vi fått information.


Det är ganska tydligt att Örebro fått en majoritet som inte riktig jobbar med politik som vi andra i samhället är vana vid. Beslut tas inte längre öppet i nämnderna och styrelserna (som inte haft så få ämnen på flera mandatperioder) trots att det tas en massa beslut i rasande fart. Vart de tas istället är det dock ingen som riktigt förstått. Då är det inte lätt för vare sig opposition och media att granska makten. Det tycker inte jag verkar särskilt bra för demokratin.

Läs också: WUC måste inte läggas ned

Media: NA

WUC måste inte läggas ned

WUC

I december presenterade den nya majoriteten att de tänker spara in på WUC och Virginska. För WUC skulle det betyda att i stort sett hela skolan läggs ned, detsamma verkar gälla Virginska på sikt.

Brist på långsiktighet och underlag

Miljöpartiets ledamot Niklas Persson tycker också att det vore bra om Örebro kommun gjorde en övergripande utredning om gymnasieskolans framtid. Den nya majoriteten har inte presenterat vad man ska spara pengar på istället för att lägga ner Rudbecksskolan. ” - Sveriges Radio P4, Juni 2010

Jag varnade alltså för en hattig politik från majoriteten redan i somras när vi tog beslut om att Rudbecksskolan skulle få vara kvar. Jag lyfte för Gymnasienämnden att det behövs en bred utredning för att hitta en bra och långsiktig lösning för hur vi ska kunna behålla kvaliteten i den kommunala gymnasieskolan. Majoriteten valde att göra en mycket snävare utredning, men som ännu inte presenterats, trots att de nu går fram med nya förslag på nedläggningar och besparingar.

Alla skolor kan få finnas kvar

Jag tror nu precis som när det gällde Rudbecksskolan, att det är möjligt att ha flera lite mindre skolor och att det faktiskt kan vara ett framgångskoncept. Mindre skolor ökar möjligheterna för att elever ska bli sedda och få det stöd de behöver. Många friskolor håller idag ett mindre elevantal och det vore väldigt konstigt om det är något som inte skulle kunna fungera på kommunala skolor.

Jag tror vi kan bevara de flesta av de kommunala skolorna bara vi ställer in oss på att de alla blir något mindre de kommande åren, men de måste som sagt inte vara något negativt. Jag tycker lokalfrågan är något som alla gymnasieskolor måste hjälpas åt med, och inget som ska gå ut över enskilda skolor som fungerar. Varken Rudbeck, WUC eller Virginska.

Miljöpartiet är beredd att diskutera med majoriteten om en långsiktig lösning för den kommunala gymnasieskolan men vi ställer då tre krav:

1) Diskussionen är helt förutsättningslös.

För oss innebär det att processen backas ett steg så att det inte längre föreligger något förslag att gå ur WUC och Virginska. 

2) En ny bred utredning initieras.

I utredningen ska alla aspekter av gymnasieskolans framtid tittas på.

3) Ärendet om att gå ur WUC och Virginska stryks från februarinämnden.

Den nya förutsättningslösa diskussionen får ta den tid den behöver i takt med att en ny utredning tar lite längre tid. 


Vi kan skapa framtidens skola i Örebro!

För snart ett år sedan skrev jag följande på min blogg:

"Framtidens Gymnasieskola
Det är en skola där elever och lärare har mer att säga till om. En skola som tar tillvara på lärarnas kompetens och erfarenhet för att skapa en mer pedagogisk skola samt elevernas tankar och ideer för att skapa en skola som är trivsam och demokratisk.

Det finns ett unikt tillfälle här och nu, med engagerade lärare och elever som vill skapa en skola som passar just dem, att skapa framtidens skola här i Örebro."

Jag tror det här är viktigt för att den kommunala skolan ska klara sig bra i framtiden. Det måste få vara nog med att måla upp mörka scenarion och att endast driva en besparingspolitik. Genom att engagera och prata med lärare och elever kan vi hitta lösningar för en ännu bättre kommunal gymnasieskola. Idag framstår det som ett enda stort kaos men vi kan förändra bilden genom att vi förändrar skolan tillsammans -  politiker, lärare och elever.


Andra om WUC: Fredrik Persson(MP) - Dialog med oppositionen? | Staffan Werme(FP) - WUC igen | John Johansson - Vad WUC behöver nu är inte oppositionens lögner och tjuvnyp | Murad Artin (V) - NA Debatt: Så kan WUC räddas | Kent Persson(M) - Dialog eller Monolog?

Media: NA1 | NA2 | NA3 | NA4 | SR | SR2

Att skämmas när man inte orkar med

En vän sa till mig att jag måste börja bestämma hur jag vill leva mitt liv och vad som ska vara viktigt. De första dagarna efteråt trodde jag det kom från en omtanke kring vilka val jag skulle göra gällande karriär och utbildning. Jag fick lite panik och en känsla av att jag inte riktigt räckte till. Trots att jag gör en himlans massa saker så borde jag kanske göra något ännu mer genomtänkt. Ha en ambitiös plan för framtiden.

Efter ytterligare några dagar, när jag insett att en framtidångest inte tjänade någonstans, insåg jag vad min vän verkligen försökt säga. Det hade aldrig handlat om de långsiktiga besluten om vart jag ville vara om tio år - snarare hur jag ville må om tio år. 

Frågan var vad som var viktig i mitt liv på riktigt. Tog jag mig tid till det jag helst av allt ville göra? Hade jag tid till människor som fick mig att må bra och orka längre? Kan det vara så att jag tog åt mig mer än vad jag ville orka med? Kommer jag att orka brinna om tio år..


En pliktkänsla till alla utom mig själv
Jag har känt igen mig ganska mycket i Rebecka Carlssons inlägg om duktig-flicka syndromet. Jag kanske inte hade krav på mig själv, eller från omgivningen, att vara just en duktig flicka. Men visst fanns det en del krav, åtminstone från min egen sida. 

Jag har ett tag kännt en ganska stark pliktkänsla. En känsla att det finns vissa saker jag måste göra, trots att jag inte vill, har tid eller energi, för att jag inte skulle göra människor besvikna. Att jag borde gå på det där mötet fastän jag borde vara hemma och ta en lugn kväll och laga maten själv för omväxling.

Ideellt engagemang är fantastiskt roligt. Det finns så himla mycket att göra, och världen kan verkligen bli bättre på en hel rad olika sätt. Men det är ett problem när vi tror att samhällesförändring är något man måste skapa alldeles själv under sena nätter i lampljuset eller alldeles för tidiga morgnar på ett tåg.

Jag älskar det jag gör, och jag älskar att träffa en hel massa människa som man gör när man åker runt hit och dit mest hela tiden. Jag har fantastiskt många roliga utmaningar i mitt liv som jag inte skulle vilja vara utan. Men samtidigt känner jag mig ofta otillräcklig för att jag inte hinner med allt som jag vill och har planerat. Att jag inte hinner göra allt perfekt.

En hemlighet jag har är att jag vissa dagar bara stannar hemma Jag fullständigt krashar i min säng. Jag gör ingenting annat än att sova länge och kollar på tv-serier. Jag kollar inte ens åt min att-göra lista. Jag bara ignorerar den tillsammans med en massa andra saker och människor.

Sen får jag ångest över att jag inte räckte till just den dagen. Att jag inte satt på ett tåg någonstans där jag kunde göra lite nytta. Inte skrev en debattartikel  eller läste igenom lite handlingar inför ett möte.

Jag är ganska trött på att skämmas för att jag känner att jag inte alltid räcker till. För ingen är perfekt, och inte heller jag. Och vi är alldeles för många som kan hjälpas åt för att jag inte ska hinna ta det lugnt ibland. Och utan att jag känner mig som en svikare som struntar i mina plikter.


Att ta ett steg tillvaka
Jag fick en fin bekräftelse på vikten att ta ett steg tillbaka tidigare i veckan. Det hade ett tag kännts viktigt att lämna över tyglarna över Grön Ungdom Örebro till någon annan. Jag hann inte riktigt med och det var inte så himla kul som det borde vara. Det var läskigt, först nycklarna till lokalen och sedan bankdosan lämnades bort.  Men i torsdags hade tre medlemmar som bara varit med i knappt ett år ordnat en träff. De hade bakat, jobbat hårt får att bjuda in nya människor och det blev en fantastisk rolig kväll. 

Kanske hade jag kunnat få dit några genom att planera en träff på ren rutin. Men kvällen blev helt klart mycket bättre än om jag planerat den själv. De tre  medlemmarna som numera håller i nycklarna och bankkort kan nu göra mer än vad jag ensam hade kunnat göra. De hade aldrig lärt sig hur man ordnar en riktigt bra träff om jag aldrig hade tagit ett steg bakåt, lämnat lite plats åt någon annan. Det kanske inte känns så men väldigt ofta finns det någon annan som fyller upp den plats som blir ledig när man lutar sig lite tillbaka.

Inte bara är det viktigt att ingen ensam person gör för mycket utan alla måste också få en chans att lära sig. Genom att bränna ut människor skapar vi inga rörelser eller förändring, och inte heller om människor aldrig ges chansen att lära sig nya saker. Framförallt lära sig genom att ibland misslyckas.