Den nya skollagen är klumpig

Den nya skollagen som ska träda ikraft den 1 Juli 2011 är inte enbart dålig. Men det finns en hel del saker som jag ställer mig kritisk till.

En viktig sak att minnas är också att alla regler inte är på plats och ingen riktigt vet exakt hur övergången kommer att gå till. Exempelvis saknas det fortfarande riktlinjer kring antagningsförfarande för elever som ska börja gymnasiet HT 2011.

Skolenheter istället för skolor

En stor förändring är att begreppet skolenhet används i den nya skollagen. Det är en enhet som huvudmannen själv bestämmer storleken på. Dock kan enheten endast ligga på en ort och kan endast ha en rektor. En elev kan endast tillhöra en skolenhet.

Rektorn få mer makt

Det är rektorn som nu får makt och ansvar över frågor som tidigare skolnämnden har delegerat. Exempelvis har rektorn fullständig makt över den "inre organisationen för den egna enheten". Rektorn behöver inte i den nya lagen ha kontakt med den dagliga verksamheten utan är istället "pedagogiskt ansvarig". Med andra ord stärks rektorns roll medan de folkvalda politikernas inflytande minskas.

Språkundervisning och valbara kurser i fara

För att vara kostnadseffektiv är det vanligt att göra likt Örebro kommun där språkundervisning och individuellt val samlar elever från flera kommunala skolor. Exempelvis finns det i Örebro elever som läser teckenspråkslektioner på en annan kommunalskola än den egna.

Med den nya lagen som pratar om skolenheter kan dessa lösningar vara i fara. Detta då eleven endast får ha en rektor, och endast ha schemalagd tid på en skolenhet.

I en stor stad likt Örebro vore det helt orimligt att samföra alla kommunala skolor under en rektor och som en skolenhet. Därför är det också rimligt att anta att det stora utbudet som finns på individuellt val idag är i fara.

Det skulle betyda att varje enskild skolenhet måste lösa undervisningen själva, vilket är kostnadsineffektivt och kan leda till att många kurser inte erbjuds då elevunderlaget är för litet. Det i sin tur kan tänkas sänka intresset för att välja den kommunala skolan, vars äss i rockärmen varit att kunan erbjuda en bredd av kurser under individuellt val.


För att ta en annat exempel så skulle denna del i lagen kunna hota landsbygdsskolors språkundervisning. Under min grundskoletid när jag gick i årskurs 6 på en liten landsbygdsort så var min tyskaundervisning förlagd till en annan ort. Dit åkte vi några elever för att tillsammans med en annan skolas (skolenhets) elever dela på en lärare. 

Detta är alltså en kostnadseffektivlösning som kan komma i kläm då elever för en lektion byter skolenhet, vilket lagen alltså verkar förbjuda.

Mer inflytande och tydligare ansvar

Som sagt, skollagen är inte helt dålig.
Bland annat får rektorn nu ett tydligt helhets ansvar för sina elever och deras utbildning. De är ansvarig för att inga kränkningar sker av elevernas rättigheter under hela skoltiden.

Den nya skollagen öppnar nu också upp för lokala styrelser där elever och vårdnadshavare kan sitta med. De, "brukarna", får dock inte sitta i majoritet. Vad styrelsen ska få ta beslut kring är något som skolnämnden beslutar efter godkännande av kommunfullmäktige. Det är helt klart förändringar som är lovande.

Forum för samråd

Nytt i skollagen är "Forum för samråd", som funnits i någon form inom skolan även förut (i förra skollagen fanns det en skrivelse om sk skolkonferenser). Skillnaden nu är att det inte i lagen defineras vad forumet är utan det är upp till rektorn själv som får besluta vad det är till för och vilka som ska ingå. 

Eftersom detta räknas till "en enhets inre organisation" så är det rektorn själv som beslutar detta. Om en skolnämnd har synpunkter på organiseringen av detta forum finns det risk at de inte kan påverka detta på något sätt utöver att byta rektor. De kan med andra ord inte ge riktlinjer eller sätta ramar för hur skolornas samråd bör fungera eller vilka som ska ingå.

Det vore väldigt olyckligt om skolpolitiker i skolnämnden inte kan ställa krav på rektorn kring hur skolenhetens Forum för samråd bör utformas och genomföras. 


Kanske kan man hitta kryphål i lagen för att lyckas få ihop ekonomi och elever för att kunna arrangera en bra undervisning i språk och andra valbara ämnen. Kanske även lyckas hitta ett sätt att ge blinkningar till rektorn hur forum för samråd bör organiseras, utan att hota med sparken. Men det är ganska självklara saker som inte borde vara ett sådant problem.

Med andra ord tycker jag att skollagen är klumpigt utformad. Och då har jag inte ens börjat gå in på saker som: betyg från årskurs 6, det nya betygssystemet, den svaga skrivelsen om "nödvändig tillgång till skolbibiotek" och skolk i betyget som verkar vara på gång.


Lämna en kommentar