Principer är viktigare än makt!

Idag har Miljöpartiet de gröna i Örebro förutom att ha valt Ia Malmqvist till nytt kommunalråd även fastställt en ny lista inför ett eventuellt (men troligt) omval.

Föreslagen att bli ordinarie i KF vid omval

Under mötet föreslog listvalberedningen att jag skulle inta plats 3 efter partiets två kommunalråd vilket vid ett omval endast i en av kommunens 4 valkretsar skulle ge mig ordinarie plats i Örebro kommunfullmäktige. Detta då Fredrik och Ia som är kommunalråd redan är valda i andra valkretsar, vilket skulle ge mig ordinarie platsen även om jag står trea.

Främsta anledningen till att listvalberedningen lagt detta förslag är för att det är jag som stått på tur att bli ordinarie efter den lista som vi fastslog under förra året. Samt att jag idag är ordinarie fram till ett eventuellt (men troligt) omval efter att Gabriella Blomgren flyttat och avsagt sig sin plats.

För detta stöd från listvalberedningen är jag såklart otroligt glad och hedrad!

Jämn könsfördelning är viktigare

Jag valde dock att lägga ett motförslag som mötet sedan biföll. Ett förslag där jag klev tillbaka ett steg på listan till fördel för Lotta Sörman som idag är ersättare. Annars skulle det på de ordinarie platserna sitta tre män och en kvinna efter ett omval. Genom att släppa fram Lotta är det troligt att hon blir ordinarie och det därmed blir jämn könsfördelning inom KF-gruppen.

För mig är det självklart och mycket viktigt att kvinnor som kollektiv får företräde framför mig som individ. För mig är principer viktigare än att få makt.

Det är tydligt att det inom politiken i Örebro finns en överrepresentation av män. Något självkritiskt kollar jag på nämnderna där jag själv sitter och ser att vi är män i stor majoritet. I dessa nämnder har MP inte tagit sitt ansvar utan satt mig tillsammans med manliga ersättare. Detta blir därför ett tillfälle för mig att visa att jämställdhet är viktigt. Faktiskt viktigare än inflytande och makt.

Nöjd på fjärde plats

Genom att finnas på listans fjärde plats har jag en chans på att bli ordinarie om miljöpartiet vinner ett andra mandat i valkretsen. Detta gör mig såklart ännu mer villig att kämpa stenhårt i ett omval!


Jag vill avslutningsvis säga att jag har stor respekt för Lotta vilket är en lika stor anledning till mitt val att släppa henne före. Lotta är en fantstisk människa på en himla massa sätt. Hon fick även under valet en stor mängd personkryss vilket jag tycker gör att hon förtjänar att bli ordinarie framför mig.

Den nya skollagen är klumpig

Den nya skollagen som ska träda ikraft den 1 Juli 2011 är inte enbart dålig. Men det finns en hel del saker som jag ställer mig kritisk till.

En viktig sak att minnas är också att alla regler inte är på plats och ingen riktigt vet exakt hur övergången kommer att gå till. Exempelvis saknas det fortfarande riktlinjer kring antagningsförfarande för elever som ska börja gymnasiet HT 2011.

Skolenheter istället för skolor

En stor förändring är att begreppet skolenhet används i den nya skollagen. Det är en enhet som huvudmannen själv bestämmer storleken på. Dock kan enheten endast ligga på en ort och kan endast ha en rektor. En elev kan endast tillhöra en skolenhet.

Rektorn få mer makt

Det är rektorn som nu får makt och ansvar över frågor som tidigare skolnämnden har delegerat. Exempelvis har rektorn fullständig makt över den "inre organisationen för den egna enheten". Rektorn behöver inte i den nya lagen ha kontakt med den dagliga verksamheten utan är istället "pedagogiskt ansvarig". Med andra ord stärks rektorns roll medan de folkvalda politikernas inflytande minskas.

Språkundervisning och valbara kurser i fara

För att vara kostnadseffektiv är det vanligt att göra likt Örebro kommun där språkundervisning och individuellt val samlar elever från flera kommunala skolor. Exempelvis finns det i Örebro elever som läser teckenspråkslektioner på en annan kommunalskola än den egna.

Med den nya lagen som pratar om skolenheter kan dessa lösningar vara i fara. Detta då eleven endast får ha en rektor, och endast ha schemalagd tid på en skolenhet.

I en stor stad likt Örebro vore det helt orimligt att samföra alla kommunala skolor under en rektor och som en skolenhet. Därför är det också rimligt att anta att det stora utbudet som finns på individuellt val idag är i fara.

Det skulle betyda att varje enskild skolenhet måste lösa undervisningen själva, vilket är kostnadsineffektivt och kan leda till att många kurser inte erbjuds då elevunderlaget är för litet. Det i sin tur kan tänkas sänka intresset för att välja den kommunala skolan, vars äss i rockärmen varit att kunan erbjuda en bredd av kurser under individuellt val.


För att ta en annat exempel så skulle denna del i lagen kunna hota landsbygdsskolors språkundervisning. Under min grundskoletid när jag gick i årskurs 6 på en liten landsbygdsort så var min tyskaundervisning förlagd till en annan ort. Dit åkte vi några elever för att tillsammans med en annan skolas (skolenhets) elever dela på en lärare. 

Detta är alltså en kostnadseffektivlösning som kan komma i kläm då elever för en lektion byter skolenhet, vilket lagen alltså verkar förbjuda.

Mer inflytande och tydligare ansvar

Som sagt, skollagen är inte helt dålig.
Bland annat får rektorn nu ett tydligt helhets ansvar för sina elever och deras utbildning. De är ansvarig för att inga kränkningar sker av elevernas rättigheter under hela skoltiden.

Den nya skollagen öppnar nu också upp för lokala styrelser där elever och vårdnadshavare kan sitta med. De, "brukarna", får dock inte sitta i majoritet. Vad styrelsen ska få ta beslut kring är något som skolnämnden beslutar efter godkännande av kommunfullmäktige. Det är helt klart förändringar som är lovande.

Forum för samråd

Nytt i skollagen är "Forum för samråd", som funnits i någon form inom skolan även förut (i förra skollagen fanns det en skrivelse om sk skolkonferenser). Skillnaden nu är att det inte i lagen defineras vad forumet är utan det är upp till rektorn själv som får besluta vad det är till för och vilka som ska ingå. 

Eftersom detta räknas till "en enhets inre organisation" så är det rektorn själv som beslutar detta. Om en skolnämnd har synpunkter på organiseringen av detta forum finns det risk at de inte kan påverka detta på något sätt utöver att byta rektor. De kan med andra ord inte ge riktlinjer eller sätta ramar för hur skolornas samråd bör fungera eller vilka som ska ingå.

Det vore väldigt olyckligt om skolpolitiker i skolnämnden inte kan ställa krav på rektorn kring hur skolenhetens Forum för samråd bör utformas och genomföras. 


Kanske kan man hitta kryphål i lagen för att lyckas få ihop ekonomi och elever för att kunna arrangera en bra undervisning i språk och andra valbara ämnen. Kanske även lyckas hitta ett sätt att ge blinkningar till rektorn hur forum för samråd bör organiseras, utan att hota med sparken. Men det är ganska självklara saker som inte borde vara ett sådant problem.

Med andra ord tycker jag att skollagen är klumpigt utformad. Och då har jag inte ens börjat gå in på saker som: betyg från årskurs 6, det nya betygssystemet, den svaga skrivelsen om "nödvändig tillgång till skolbibiotek" och skolk i betyget som verkar vara på gång.


SD Örebro ingen vacker syn

Jag har nog kommit fram till att Sverigedemokraterna i Örebro är en del av det jag föraktar mest med politik. De är få som sitter på många uppdrag. Det blir tydligt att partiet, tvärtemot vad de ofta försöker framhäva, bygger på en elitism.

I Örebro kommun är de 11 personer som ensamma ska representera drygt 4500 invånare i kommunens nämnder och i fullmäktige. Dessa personer sitter på i snitt 3.9 ganska tunga uppdrag i kommunen och landstinget. De personifierar maktkoncentration.

En liten grupp med politikerfamiljer

Utöver att det är en otroligt liten grupp med förtroendevalda kan vi se att det också förekommer flera personer som delar efternamn. 

Vi kan se Julia och David Kronlid som tillsammans lyckas sitta på uppdrag i riksdag, landsting och kommun. Julia Kronlid är visserligen ledig från riksdagen till april men hon har fortfarande följande uppdrag:

Gymnasienämnden - led
Skolnämnd nordost - led
Kommunfullmäktige - led
Landstingsfullmäktige - ers

David Kronlid är oppositionsråd i landstinget för Sverigedemokraterna men har lyckats samla på sig en ganska stor portfölj med uppdrag:

Programnämnd Barn och utbildning - led
Kommunstyrelsen - led
Kommunfullmäktige - led
Regionfullmäktige i Örebro - ers
Kommunfullmäktige-valberedning - ers
Landstingsfullmäktige - led

Vi kan också se Daniel och Anna Spiik som delar samma passion för politik. Anna Spiik har visserligen bara ett uppdrag i Skolnämnd Sydost men Daniel Spiik verkar desto mer upptagen med uppdrag i:

Östernärke områdesnämnd - led
Kommunfullmäktige - led
Landstingsfullmäktige - led

Detta är alltså endast 4 av 11 personer. Hela sammanställningen på SDs politiker i Örebro och deras uppdrag kan du hitta här:



En jämnförelse

Om vi ska sätta det i relation så kan jag använda mitt eget parti Miljöpartiet som exempel. Vi är drygt 44 personer som är förtroendevalda i nämnder i Örebro. Vi ska tillsammans representera drygt 5400 väljare.

Självfallet är vi inte helt fantastiska på att dela uppdragen. Många jobbar alldeles för hårt på lite för många uppdrag. Men vi är inte ens i närheten antalet uppdrag per person som Sverigedemokraterna. En stor anledning är nog just för att vi tar demokrati på allvar.

Risken med för många uppdrag

Ska man utge sig för att vara en folkets röst, vilket SD många gånger gör, är det viktigt att man inte har för många uppdrag. Risken finns då att man inte upplever den verklighet som många människor lever i varje dag. En verklighet som man uppger sig komma ifrån. 

För om man som Julia Kronlid har uppdrag i riksdag (även om hon är tillfälligt ledig), landsting och kommun hur ska man då kunna hinna hänga med i vad som händer utanför politikens lite egna värld? Alternativet är förstås heller inte så lockande, att strunta i att förvalta de röster man fått. Men det är direkt oansvarigt och oärligt mot väljarna.

Det hela visar på den orimliga situation representanterna för SD Örebro satt sig i när de inte delat på uppdragen. Det blir för mycket att göra så de fastnar i den fantasivärld som politiken många gånger kan vara. Eller så skolkar de från att förvalta det förtroende människor gett till dem. Men hur som helst är det deras problem som de måste ta ansvar för.


Min slutsats är att jag aldrig någonsin skulle rösta på, eller vilja vara medlem i, ett parti som styrs av en elit likt SD Örebro. Ett parti där makten är otroligt koncentrerad till några få människor som många också är släkt med varandra. Ett parti som uppger sig komma från verkligheten men som sitter på långt fler uppdrag än den genomsnittlige politikern i Sverige. Det finns helt klart något unket över det hela. Och då har jag inte ens tagit upp deras politik.


Låt inte Shell göra Sverige till ett "Gasland"

Supermiljöbloggen skriver idag en utmärkt fördjupning på ämnet om okonventionell gasutvinning. Metoden för att utvinna naturgas ur skiffer kallas även Hydralic Fracturing. Det är en metod som kort och gott går ut på att skjuta ner vatten, med omkring 500 olika kemikalier, i marken för att lösgöra gasen. Det borde inte vara svårt att inse att det inte är en så långsiktig eller miljövänlig metod för energiutvinning.

Första gången jag hörde talas om metoden var när jag såg filmen Gasland som följer utvinningen av naturgas i USA. Det är nog den värsta dokumentärfilm jag sett och jag hoppades flera gånger att det inte skulle vara på riktigt. Det värsta är ju just att företag som Shell nu alltså försöker exportera utvinningsmetoden hit till Europa och Sverige. 


Här kan du hitta hela filmen som jag starkt rekomenderar.

att göra en Trulp

Jag har bestämt mig för att mynta ett nytt begrepp

Att göra en trulp; att utmana en självklar vinnare för att visa att det går att utmana.

På många sätt beundrar jag Joakim Philstrand-Trulp. Han är motkandidaten till den segertippade Gustav Fridolin i Miljöpartiets språkrörsval. Att kandidera mot en sådan stark kandidat är inte enkelt men nödvändigt.

På aftonbladet debatt skriver han såhär:

"Det skulle kännas som ett sovjetiskt val om det bara fanns en valmöjlighet för en av språkrörsposterna. Det vore särskilt pinsamt för oss gröna som värnar om demokrati. Kändisskap är inte i sig något kriterium för kompetens och jag uppmuntrar därför också andra att kandidera. Fler kandidater bör ge större legitimitet till det språkrör som faktiskt väljs."

Jag håller verkligen med och beundrar honom för att han väljer att ställa upp, just för att det ska finnas ett alternativ till språkrörsposten.

Det handlar inte om att jag inte tror att Gustav Fridolin skulle klara av att göra ett fantastiskt jobb för oss gröna som språkrör, för det gör jag verkligen! Men det är viktigt att processen är öppen, att det finns mer än en kandidat och där det är tydligt att alla kan kandidera. 

Att ställa upp i ett val såsom ett språkrörsval skulle kunna ses som ett sätt att förbruka det förtroendekapital man byggt upp inom rörelsen. Men att göra en trulp är ett sätt att ge hela rörelsen ett större förtroendekapital. Det finns inget pinsamt eller konstigt i det.


Andra om att göra en Trulp: Erik Thor & Yuri Silva