Presentations till interntprovval till kommunfullmäktigelistan

Har du förtroendeuppdrag idag i kommunen (om ja, vilka?), eller är du grön på det här?

Har inget uppdrag idag då jag tillkom som medlem i lokalavdelningen under hösten. Har tidigare varit medlem i Miljöpartiet och Grön Ungdom i Göteborg.

Är uppväxt i Örebro län (Degerfors/Karlskoga) och gått gymnasiet i Örebro för några år sedan. För att snabbt förklara varför jag valt Örebro framför Göteborg så är det lite på grund av att få känslan att komma hemåt och dels för att det är en så bra stad!

Vilka uppdrag är du främst intresserad av under nästa mandatperiod?

Har ännu inte bestämt vilken nämnd som är mest lockande. Skolfrågor och kultur är några saker som alltid har intresserat mig, även tillgänglighetsarbete är viktigt för mig. Men är redo att ta mig an nya utmaningar och få en anledning att sätta mig in i nya frågor och driva nyanserad och grön politik. Står till förfogande där det behövs lite nya krafter!

Tre frågor du skulle vilja fördjupa dig i under nästa mandatperiod:

- Demokratisering med särskilt fokus på barn och ungas inflytande

Det behövs en demokratisering inom kommunen och samhället i stort. Vi måste utveckla våra demokratiska forum till att bli forum för deltagande demokrati där medborgare ges ett större förtroende och inflytande över sina egna liv. Detta genom folkomröstningar, medborgarforum, lokala forum mm.

Jag vill särskilt se att Barn och Ungas åsikter blir hörda och respekterade i högre grad. Jag vill utveckla forum för inflytande såsom ungdomsråd/ungdomsfullmäktige, lokala skolstyrelser med elevmajoritet, stödja elevråd samt kämpa för kommunalrösträtt vid 16 år.

- Tillgänglighetsarbete

Vill kämpa för att den lokala demokratin ska bli mer tillgänglig. Då Örebro är de dövas huvudstad i Sverige behöver vi ta ett större ansvar för att leva upp till förväntningarna på tillgänglighet. Jag skulle vilja fokusera särskilt på de teckenspråkiga invånarna och driva politik för att garantera dem inflytande i kommunen. Bland annat se till att KF mötena teckenspråkstolkas på plats och i webb-tv, utan föranmälning.

- Grön omställning

I Örebro måste den gröna omställningen fortsätta, vi får inte nöja oss. Jag vill jobba för att få bort ännu fler bilar från centrum och göra satsningar för att underlätta för de som går och cyklar. Jag vill vara med och ta fram innovativa sätt att få en hållbar stad där människor och inte bilar sätts i centrum. Jag vill vara med och driva igenom förändringar som Örebro till en Grönare stad.

Vilken är din främsta sysselsättning utanför politiken?

Studerar till teckenspråkstolk på Fellingsbro folkhögskola. Utöver det är jag ideellt aktiv i en rad idéburna organisationer såsom Rädda Barnen, Ungdom mot rasism mfl. Är tillsammans med Torun Richert språkrör för Grön Ungdom Örebro.

Vilka kunskaper och erfarenheter kan du bidra med till en kommunfullmäktigegrupp?

Har inte nödvändigtvis massa kunskaper eller erfarenheter kring hur politik drivs i praktiken men däremot har jag helt säkert ett värdefullt perspektiv som jag kan bidra med. Jag är en ganska ung person med en bakgrund i elevråds- och barnrättsrörelsen. Jag ser mig själv som en idealist som kämpar för ett grönare samhälle, där barns bästa sätts i centrum och där människor får påverka sin vardag.

Hur mycket (i % räknat) vore optimalt för dig att arbeta politiskt efter valet?

Jag vill vara med och driva den gröna omställningen och är beredd att jobba 100% som kommunalråd om jag får förtroendet. Även om jag inte är lika erfarenhet som andra möjliga kandidater då jag fortfarande har mycket att lära ser jag mig själv som ett säkert kort. Jag är villig att lägga min tid på att djupdyka för att lära mig det som krävs för attkunna representera en stor del av vår väljarbas.

Som fritidspolitiker i KF och i nämnd(er) tänker jag mig omkring 30% som rimligt och möjligtvis mer beroende på hur situationen ser ut inom politik och studier.

Behöver du kompetensutveckling inom något särskilt innan du tar på dig ett uppdrag?

Jag vill sätta mig in mer i KF och skulle vilja delta på beredningsmöten för att se och höra hur det kan se ut. Jag skulle vilja se en studiecirkel/kurser som fokuserar på framförande, skriva motioner och enskilda frågor etc.

Finns det några hinder som vi andra kan hjälpa till med (t.ex. funktions-)?

Jag är laktosintolerant, men inget jag ser som ett särskilt stort hinder.

Däremot är jag en vit, ung, man som ofta är särskilt prioriterad i samhället vilket jag ibland upplever som ett hinder att föreställa mig hur andras situation ser ut. Därför vill jag gärna se att människor runtomkring mig delar med sig av sina unika perspektiv:)

Något annat du vill berätta om dig själv?

Jag vill sätta mig in i politiken för att kunna representera vår yngre väljarbas. Jag är övertygad om att jag har det som krävs för att göra det på ett bra sätt. Jag vill nyansera politiken och visa vilken kraft vi gröna är och att unga också kan och får plats.

Ange gärna en kontaktuppgift ifall medlemmarna vill ställa någon fråga:

Mail: mail@niclaspersson.mp

niclaspersson@mp.se
Tel: 073-8417263
Blogg:
absoluteniklas.blogspot.com gravargen.blogspot.com

Twitter: absoluteniklas


Skapa ett nationellt e-bibliotek!

Tänkte dela med mig av en trevlig motion jag och min vän Jakob Lundgren skrivit till Miljöpartiet de grönas kongress. Vi vill att man skapar ett enda stort e-bibliotek i Sverige.


Bakgrund: Idag måste biblioteken i varje enskild kommun utforma och upprätthålla ett system för E-böcker. Detta medför stora kommunala kostnader och innebär administrativt arbete med att utforma ett lämpligt och användarvänligt system, samt att hålla verksamlingen uppdaterad. Att slösa kommunala resurser på ett sådant projekt, som lika gärna kunde samordnas på nationell nivå, är både onödigt och slösaktigt. Det är inte heller särskilt önskvärt att vi ska ha 290 olika system för e-böcker ute i landet.

För att få största möjliga effekt med de resurser som finns till hands bör det skapas ett nationellt E-Bibliotek. En webbportal dit alla svenska invånare kan få tillgång till en digitaliserad verksamling. Ett sådant bibliotek skulle vara långt mycket billigare än alla andra tillsammans. Det har också potentialen att vara bättre uppdaterat, mer lättmanövrerat och innehålla fler verk.

Syfte: Då e-böcker endast är ettor och nollor, som lätt kan distribueras ut till hela landet via internet, borde medel till biblioteksverksamhet användas effektivt till att göra ett enda bra och användarvänligt system på nationell nivå.


Vi yrkar att
Att Miljöpartiet de gröna jobbar för att inrätta ett nationellt E-bibliotek
Att Miljöpartiet de gröna jobbar för att utforma ett system så att musik och film kan ingå verksamlingen

Jakob Lundgren
Niclas Persson

Skriver på Newsmill om demokratin

Läste i helgen en bra krönika på Newsmill av Elias Gierts från CUF, som i stort handlade om hur tråkig politiken är.

Genast började jag skriva på ett eget inlägg då jag delar hans syn och kommer med en rad förslag hur vi kan åtgärda att demokratin krackelerar, som jag så fint formulerat mig. Här kan ni hitta min artikel.

Ska tilläggas är att jag nog aldrig varit så nöjd med mina egna ord som jag är nu. Politik är verkligen tråkigt, och det leder i sin tur till demokratibrist då samhället inte anpassar sig. Vi måste våga ge människor makt att vara med och bestämma, först då kommer det bli relevant och roligt för människor att engagera sig.

Att premiera en utbildningsform framför andra leder till diskriminering.

Med risk att bli för personlig så tänkte jag ändå fortsätta lite på mitt inlägg; December den magiska månaden? Anledningen är att jag vill belysa ett strukturellt problem, och ibland måste man kanske våga prata om ekonomiska förutsättningar hos individer. I mitt fall utgår jag från mig själv. Absolut att jag inte på något sätt är en perfekt individ och det finns säkerligen utrymme för att kritisera mitt omdöme hur jag löser saker, men även jag är en människa.


För mig är det tydligt hur andra utbildningsformer premieras framför att läsa på folkhögskola, vilket jag valt. Oavsätt anledning så är det ett val som jag gjort och som människor kan göra, vilket måste accepteras. Det offentliga och myndigheter använder olika medel för att premiera främst universitetsstudier. Därmed diskrimineras andra utbildningsformer.

Jag har flera exempel på politik och myndighetsutövning på både lokal och riksnivå som skapar denna diskriminering, vilket gör det tydligt att det är viktigt att jobba mot strukturella problem både lokalt och på riksdagsnivå.

På kommunalnivå
Den första stora skillnaden mellan Universitetsstudier och folkhögskolestudier som jag kom i kontakt med var hur det kommunala bostadsbolaget i Örebro (säkerligen som många andra) endast tillåter universitetsstudenter att hyra studentlägenheter. För mig är det att oskäligen premiera universitetsstudier framför andra former av högre utbildning. Även studenter på ex folkhögskolor behöver någonstans att bo.
Det hela fick mig att skriva ett brev till styrelsen för bolaget. Det har inte hänt så mycket mer än att den moderata ordförande ringde mig och lovade att han skulle kolla på det. Vad det nu betyder.

Förmodligen finns det många liknade sätt att oskäligt premiera en form av utbildning framför andra.

På riksdagsnivå(?)
Ett annat exempel är just hur CSN väljer att ge universitetsstudenter rätt till studiestöd i december medan de på ex folkhögskola ska klara sig på sitt från november till långt in i januari. CSNs regler om studiestöd utgår från regler kring terminstider, men då min skola som exempel slutade skolan endast 3 dagar innan universitetsstudenter i realiteten slutade. Terminer å universitetet sträcker sig ofta till januari, men det är ju uppenbart även de gör annat under jul och nyår. Men ändå dras en oskälig skiljelinje mellan de olika formerna av studier.

Även om det skulle vara skäligt att göra en begränsning mellan de olika, så skulle det fortfarande vara så att människor kom i kläm. Vissa studenter skulle då alltså behöva spara undan en månad i sina studiebidrag från hösten, eller ta ett jobb för att klara sig. Men det är ju uppenbart att ledig tid från studier har man inte för att jobba. Därmed är det något som ett solidariskt samhället måste åtgärda.
Om man väljer att inte ändra hur CSN sköter sina utbetalningar så måste kanske kommuner öppna upp för att gå in med ett stöd i december månad.

För om man inte har pengar, om de tagit slut. Kanske för att man inte kunnat spara undan något från sina bidrag tidigare under terminen, då man har fullt upp med att få pengarna att räcka den aktuella månaden. Då måste personen ha rätt till att få stöd till sin försörjning. Bara för att det är lätt att ignorera och trampa på fattiga studenter genom argument som; spara mer istället! så är det inte rätt, särskilt inte när studenter redan är en så ekonomiskt svag grupp.

I praktiken
För min del så försökte jag söka försörjningsstöd för att klara av att betala mina januariräkningar. Snabbt möttes jag av argument som; det borde du tänkt på, och du borde ha sparat, och du borde ha pengar.

Jag förstår att det finns de som förmodligen har det värre ställt ekonomiskt än studenter, men det betyder inte att studenter har det bra. Men att påstå att studiemedlet är så stort att man kan spara undan, för att fylla de tomma månaderna, visar på ett stort strukturellt problem. Varför skulle man ens få mer pengar än man behöver? redan där borde en varningsklocka ringa hos de handläggare som använder detta som argument. Men kanske framförallt, varför får man inte pengarna den månaden när man behöver dem i sådant fall?

Det intressanta är att man i socialförvaltningar använder sk normtabeller för att fastställa hur mycket människor får kosta. CSN har alltså beräknat att studenter behöver 7820 varje månad (många studentförbund brukar säga att det är för lite) men kommunens förvaltning kan då använda något slags magiskt index som bevisar de ovanstående fel, att man borde ha flera tusen i utrymme varje månad.

Det är ett problem, inte bara att det finns en stor skillnad i uppfattning om hur mycket en student behöver, men också att man väljer att använda normerade tabeller även för studenter. För jag flyttade exempelvis till min första egna lägenhet i samband att jag började plugga. Det medför som många vet en merkostnad då man behöver saker till hushållet. Att flytta eller starta ett eget hushåll är som många faktiskt inser inte helt främmande i studenters liv.
Men handläggare som då tycker dels att studiebidraget är för stort och borde kunna användas andra månader, anser också att man bör tillämpa kommunens normtabell för omkostnader även den månad man startar ett eget hushåll. Då ska man alltså ha råd både att spara undan och att investera i hushållsprylar.

Självfallet är det inte okej att köpa massa prylar för att sedan söka försörjningsstöd, men det borde ju gå att ta fram någon slags norm kring vad det kostar första månaden när man startar ett hushåll. Eller så anser man helt enkelt att ett studiebidrag är för den aktuella månaden, och allt som kommer i kläm är något som samhället måste hjälpa till med på något sätt. Antingen att CSN ger ser till att man kan försörja sig under tiden man är student, eller att kommunen lokalt ger ett stöd.
Strukturella problem kan man inte skylla på individer!